Hälsosam kost

Hälsosam kost – vad är det?


Du har med stor sannolikhet läst att du lever längre om du äter hälsosam kost. Men i ärlighetens namn, vad är hälsoriktig kost? För många handlar det kanske om medelhavskost eller någon annan specialkost, kanske LCHF eller liknande. Eller så dyker de “blå zonerna” upp i ditt huvud. I de blå zonerna äter man mestadels vegetarisk kost och fisk, ytterst lite av det röda köttet. Eller så kan du läsa om livsstil här. Eller om du vill läsa om kostfondens arbete för att vi ska äta mindre med socker, så har du länken.

Blå zoner



De blå zonerna finns på några ställen i världen, och det som är gemensamt för dessa platser är att människorna ofta upplever sin hundraårsdag. Det kan man visserligen göra på andra platser också, men här är det mera regelbundet, och det har fascinerat forskare runt om i världen. Man har då kommit fram till några punkter, som är gemensamt för dessa hundraåringar: Kosten och motion är centrala delar i deras livsföring.

Kost och motion



För dessa två delar i livsstilen, har både säkert var för sig en enorm betydelse, och lägg då samman, så förstår du kraftin i detta. Men vad är då bra kost om motion. För kosten har man noterat att de ofta äter mycket vegetariskt och lägger dit en lite bit fisk, ytterst sällan plocka min dit en oxfilé eller något annat rött kött. Som fett använder man sig av olja, då i första hand olivolja. Som motion blir det att man ofta använder dagarna till att röra på sig, de promenerar till marknaden och köper grönt, de promenerar till granen, sätter sig och är sociala en stund. Överhuvudtaget så rör sig människorna i de blå zonerna.

Översätta detta till våra förhållanden.



Läs boken, “Lev länge och Väl” Kerstin Brismar är författaren, och som har väldigt goda råd, för att anpassa din livsstil. Har du inte boken, spring genast till biblan och hämta den. Stäng in dig på kammaren i två dygn, och kom enbart ut för att gå din morgonpromenad, eller stoppa i dig något gott, grönt.

Äta när det är ljust:



Sedan gammalt är vi vana med att äta i perioder och leva i svält i perioder. Det här säger Kerstin Brismar, innebär att vi med all säkerhet mår bra av att under stora delar av dygnet inte stoppa i oss något, inte ens en liten jordnöt på kvällen. Skapa ett ätförnster,s om är öppet en stund varje dag, där du äter dygnats all föda. Se till att detta ätfönster är öppet under dygnates ljusa timmar. Att äta på kvällen, överhuvudtaget stör din kropps dygnsrytm, Så inled dagen med en bra anpassad frukost, och ta sedan en bra lunch. Därefter ska du kanske bara stoppa i dig en frukt, eller liknande. Och sedan hålla igen med att stoppa i något. Håll gärna ätfönstret stäng under minst tolv timmar per dygn, gärna flera timmar. Kan du hålla det stängt i sexton timmar, då är du på riktigt god väg till ett hälsosamt liv. Det som händer är att om du fastar i minst åtta timmar kommer levern att ha använt all det bränsle den lagrat i form av glykogen, och därefter kommer kroppen att bränna sitt egna fett. Det gör att du minskar i vikt, bukfettet minskar och ditt blodsocker hamnar på bra nivåer, slutligen dina blodfetter blir utmärkta. Du ser bara hälsofördelar.

Flera fördelar med dygnsfasta



Det finns studier som pekar på att dygnsfasta även ger positiva effekter genom att kroppen börjar reparera och förnya celler, och att minnet kan bli bättre, detta gäller i första hand de som har fått en tidig prognos av alzheimer.

Varför blir vi hungriga?



Det finns många anledningar till att vi känner oss hungriga. Lågt blodsocker, insulinpåslag, låg kroppstemperatur, mat med söt smak, att vi äter för snabbt, sötsaker, det sista är ett riktigt gissel. Stoppa i dig en karamell, och din kropp får i sig en mängd socker. Du känner dig pigg, men du har absolut ingen energi. Socker är det man kallar tom energi, det ger i ärlighetens namn inte ett skit. Inom en kort tidsrymd känner du dig sugen, igen. Gör om samma sak, och du har, samma effekt. Trots att du slukar hela påsen, så är du ändå sugen eller hungrig, efter en kort stund, till skillnad mot din livskamrat, som tidigt på eftermiddagen var hungrig. En tallrik fil, kryddat med en del nötter, och kanske en frukt. Livskamraten funderar på hur du är skapt efter att visat på hunger så snabbt efter att du kastat i dig påsen med godis. Du “avslöjar” för livskamraten, och du enbart plockade i dig värdelös energi, och att du snarare skulle välja livskamratens väg nästa dag.

Pröva dig fram till ditt ätfönster



Det passar inte alla att ha ett ätfönster. Men för att du ska få rätt livsstil, så ska du prova dig fram. Ska du äta under sex ellr åtta timmar och fasta resten. Eller blir du då hungrig, och stoppar i dig en chokladbit. Gör du det senare, då kan du skippa detta direkt, det handlar faktiskt om att hålla ut här. Bestäm dig för något, prova några dagar, jag kan nog på stående fot lova dig att du blir hungrig eller åtminstone lite sugen. Men håll ut, det går över, kroppen anpassar sig, och innan du vet ordet av så har du en fasta på sexton timmar per dygn, och du mår som en prins, som det brukar heta.

Andra fastemetoder



I och med alla dessa positiva tecken för din livsstil, så har man skapat en massa varianter på fastan. Du kan skippa dygnsfastan och i stället ta en eller två dagar veckan. 6:1 eller 5:2, den senare känner du nog till. I veckan så äter man som vanligt fem dagar, och minskar ordentligt under två dagar. Då ska man inte få i sig med än 500 kalorier för kvinnor, 600 för män. Vid 6:1 så är det en dags fasta med dessa värden.

Undvik fasta vid dessa tillstånd



Det finns tillfällen då du inte ska laborera med ditt ätande. Bland de grupper som ska undvika fasta är de som växer, gravida, de som ammar, har en svårt hjärt kärlsjukdom, eliidrottare, och de som har någon ätstörning. Det kan fungera med fasta ändå, men då bör du ha kontakt med din läkare, och ha tagit hela diskussionen med henne eller honom.

Hälsosam kost, mycket bär och frukt.
Nordisk kost, mycket bär och frukt.